Pingst

Pingst, hänryckningens dag, var inne. Den                                        landtliga kyrkan         stod hvitmenerad i morgonens sken. På spi-                                        ran af tornet,         prydd med en tupp af metall, vårsolens                                       vänliga lågor         glänste som tungor af eld, dem apostlarna                                     skådade fordom.         Klar var himlen och blå, och Maj med                                      rosor i hatten Pingst kommer av grekiskan ´pentekoste´ femtionde dagen efter påsk och kyrkans födelsedag till minne av andens utgjutande över lärjungarna. Det är nu Jesus och lärjungarna stiftar församling och börjar missionera. Pingstens bakgrund är den judiska högtiden och veckofesten ´Shavuot´ till minnet av att Gud gav judarna de tio budorden på Sinai berg.  Pingsten som "hänryckningens tid" kommer av Esaias Tegnérs dikt "Nattvardsbarnen".  Köpmannagillena och hantverksskråna samlas på medeltiden till mässa och fest under pingsthelgen och förknippas med upptåg som papegojskjutning, majgrevefester och böndernas byalag samlas till gillen.  Skolstädernas djäknar drar ut på sockengång för att uppvakta med sång och andra upptåg hos bönderna. När överheten förbjuder ungdomslagens majfester, flyttar drängar och pigor vårfesten till Pingsten. Nu parar man ihop pojkar och flickor inför sommarens danser. I städerna ordnar man gökotta och utflykter i naturen.  God Pingst