onsdag 27 maj 2009

Pingst

Pingst, hänryckningens dag, var inne. Den
                                       landtliga kyrkan
        stod hvitmenerad i morgonens sken. På spi-
                                       ran af tornet,
        prydd med en tupp af metall, vårsolens
                                      vänliga lågor
        glänste som tungor af eld, dem apostlarna
                                    skådade fordom.
        Klar var himlen och blå, och Maj med 
                                    rosor i hatten

Pingst kommer av grekiskan ´pentekoste´ femtionde dagen
efter påsk och kyrkans födelsedag till minne av andens
utgjutande över lärjungarna.

Det är nu Jesus och lärjungarna stiftar församling och börjar
missionera. Pingstens bakgrund är den judiska högtiden och
veckofesten ´Shavuot´ till minnet av att Gud gav judarna de tio
budorden på Sinai berg. 


Pingsten som "hänryckningens tid" kommer av Esaias Tegnérs
dikt "Nattvardsbarnen". 


Köpmannagillena och hantverksskråna samlas på medeltiden
till mässa och fest under pingsthelgen och förknippas med
upptåg som papegojskjutning, majgrevefester och böndernas
byalag samlas till gillen. 


Skolstädernas djäknar drar ut på sockengång för att uppvakta
med sång och andra upptåg hos bönderna. När överheten
förbjuder ungdomslagens majfester, flyttar drängar och pigor
vårfesten till Pingsten. Nu parar man ihop pojkar och flickor inför
sommarens danser.

I städerna ordnar man gökotta och utflykter i naturen. 


God Pingst